det går bra nu

har kommit till en tid på året där det ser ljust ut. sommarjobb fixat på ica till sommaren, fotbollen rullar på och jag kämpar vidare som vanligt. idag fick jag även reda på att jag är preliminärt antagen till frisör på rönne i Ängelholm till hösten. dagarna är längre än tidigare och värmen börjar kännas av på riktigt, vilket är väldigt skönt. Kan även tillägga att det är 37 skoldagar kvar för min del, det börjar närma sig!

för övrigt lämnar min bästavän Julia mig idag och tio dagar framöver, det resulterar en jobbig tid. jag saknar henne redan, men jag hoppas hon får fantastiska dagar i värmen och njuter för mig också!
Skolan är ganska tuff nu, har nationella var och varannan dag och inlämningar så det står mig upp i öronen, men det lugnar förhoppningsvis ned sig med tiden som vi räknar ner för skolavslutning.

emporia

besökte för första gången emporia i malmö idag. jag har haft ganska låga förväntningar på köpcentrumet utifrån vad andra som varit där ha sagt. har bland annat hört att det är rörigt och för stort. jag måste dock rekommendera stället, det är fint, fräscht och har en stor samling av butiker! när man även har en vacker vän med sig som sällskap så kan det inte bli mycket bättre. om ni inte varit där, så åk dit, det är värt det!

förövrigt för jag med mig en del godsaker hem, bland annat tröjan nedan! 

whats how it's

påsklovet började bra med fest och fotboll, idag tar jag en lugn dag hemma i sängen, 

vilket känns väldigt välbehövligt. idag älskar jag måndagar!

enyoj

fotbollsfest!

charmig bild på mig och fredde!

lagom sliten efter gårdagens fantastiska fest. tillsammans med mina lagkamrater och andra fotbollsvänner gjorde vi kvällen helt unik. det var helt galet från start till slut. och jag har nog aldrig varit så trött när jag träffat huvudet på kudden, men det var det absolut värt. 

stort tack till allihopa! det var oslagbart, tillsammans är vi oslagbara!

massa kärlek till alla galna fotbollsspelare som var med igår. 

motivation

jag har nyss kommit hem från ett slitsamt träningspass, utomhus på grus. försäsongen är något av det tråkigaste men viktigaste som finns, idag hade vi en hel del löpningar, snabba starter och cykelslangslöpning i backe. när man väl är där, på planen, är det verkligen det värsta som finns. fast redan i bilen på väga hem så blir man stolt, för man klarade lite mer denna gången. man märker skillnad och det är en riktigt skön känsla att kunna ta i lite mer för varje gång. siktar mot nya mål och det går definitivt framåt. på planen kan ingenting hindra mig.

ingenting alls! 

just friends..

jag försöker allt vad jag kan, men det är inte så lätt som det verkar. han kom som en vind och tog mig som en storm, jag föll för honom. vad jag än gör och vart jag än går, så finns han där, någonstans i bakhuvudet. jag har många gånger ställt mig frågan, är det värt att vänta? och varje gång slutar det med ''ja, såklart det är värt att vänta''. han gör mig glad, jag ler varenda sekund. men längtan är alldeles för jobbig. mina två stödhjul, min andra halva, jag väntar på dig. 

ny start

tar några djupa andetag i vinterlandskapet utanför dörren och välkomnar vårsolens varma strålar. äntligen är det dags för snön att smälta bort och låta det bättre halvåret ta över. samtidigt som detta sker tar jag tag i bloggandet igen. för övrigt börjar innebandysäsongen gå mot sitt slut och ikväll gör jag årets första ute träning tillsammans med mina fotbolls vänner. skolan flyter på som vanligt och mitt första val inför gymnasiet blev hantverks programmet med inriktning frisör.
här i bloggen tänkte jag skriva om mina tankar och de dagar det hänt något vettigt att berätta om!

sen jag skrev här senast har det hänt massor. jag har börjat nian, spelat innebandy med skånelaget, hunnit med att älska lite smått, haft tandställning ett halv år, umgåtts och lärt känna fina vänner, bytt ut garderoben och satt upp nya mål.

''dina problem är mina problem.''

långa nätter, där ute finns en värld av långa nätter..

dagar som denna, dagar mitt i veckan, som allting blir som värst. när jag inte kan känna din närhet och när jag inte har tid för att ta det lugnt. det är dagar som denna man inte har orken för att gå upp på morgonen för att sedan dra sig till skolan och efter det även hem och plugga. jag är helt slut, orkar inte ens tänka längre. allt kör ihop sig i hjärnan och bildar ett stort frågetecken, för det är precis vad jag är nu. ett stort frågetecken. det är just nu jag behöver dem två stödhjulen vid min sida, precis som när man var liten och inte kunde göra saker själv. jag behöver din närhet, bara att känna att du finns där, dag som natt och få känna glädjen igenom allt det där jobbiga som man inte orkar med. det är med dig jag vill dela det fina på denna jord. för du vet att jag har ett extra öga för dig och i princip skulle kunna göra vad som helst för att vinna ditt hjärta. och, jag saknar dig

tankar

jag har intalat mig själv att inte vara negativ, vilket jag lyckats ganska fint med fram till nu. det har nämligen kommit upp en hel del saker jag stör mig grymt mycket på. som när människor lägger sig i saker dem absolut inte har någonting med att göra, det är så sjukt onödigt. det suger kraften från alla som är inblandade, trots att den som försöker säga någonting ändå inte kommer fram till något vettigt. eller varför inte när personer hela tiden skriver saker som får dem att må dåligt eller bra. fine, om man säger det någon gång ibland, det gör jag också. men att skriva såna saker hela tiden leder bara till att ingen ens orkar läsa det till slut. vilket alltså irriterar personerna som måste läsa det och som sårar stackaren som skrivit allt, för att ingen orkar lägga energi på att bry sig. och till sist tänkte jag bara nämna de människor som kräver något enormt mycket uppmärksamhet. kan man inte respektera andra människor och låta dem också få ta plats. det är jobbigt att känna hur någon tar upp syret och platsen man behöver för att leva. så tänk på de här små sakerna som efter ett tag blir riktigt irriterade!
peace

I'm strong, stronger than ever

du är den finaste som finns!